I Torsdags va jag i väg på sjukhuset och tog cell prov men även rubella prov som är för att kolla om man har röda hund, först gick jag upp till kk men visade sig att man skulle ta det på kvinnohälsovården. Sen satt jag  och väntade på min tur och det kom in gravida efter gravida. Min mage vände sig dubbelvikt och jag fick gå in på en toalett och ta bort tårarna från kinderna och blaska av ansiktet. Och när man väl kom in till barnmoskan ser hon i en journal att vi försöker skaffa barn och säger : ja men då hopppas jag du kommer hit snart då.

Pressen i en ökade ännu mer då, aldrig velat hem mer än jag ville då. När jag väl kommit hem bröt jag ihop och bara ville ge upp.

Iochmed att vi snart ska få svaren börjar både jag och mannen bli mer nervösa och det märker man hemma, Vi är eniga om att köra ivf om det behövs och jag ska sluta jobba för mycket extra och inte stressa och söka annat jobb, just nu  är det jätte stresssigt på jobbet och sånt kan ju påverka.

Alla proverna för första besöket hos läkarn är gjorda så nu hoppas vi det går fort till den 21/10 är i valet och kvalet om jag ska ta semester eller inte den dagen. Jobbar kväll och får vi dåligt besked så kanske man inte är i form för att jobba efter man fått reda på vad som kan vara fel.

Kör äl stickor för fullt så vi inte missar ägglossningen, misstänker den kommer i dag eller i morgon. Tänk om man snart plussar då kommer jag ge familjen den bästa julklappen någonsin