Nu är det ett tag sen vi var hos läkarn och dag fem i mens cykeln har redan kommit och gått och vi har kört pregotime för första gången. Blev sjukt mycket jobbigare än jag kunnat ana hade många biefekter illamånende trötthet och fick ett hemskt söt sug. vid sötsuget försökte jag med frukt men det hjälpte inte så har syndat fem dagar med godis och annan skit. Så från och med denna veckan blir det ta nya tag. Försöka hålla vikten under 81kg iallafall.

Troligen har vi ÄL nu i veckan men tror inte på det blir något mys, mannen är så depremerad tar inte i mig och pratar knappt med mig om hur han känner det efter han fick reda på att han inte alls hade så mycket spermier. Jag känner mig utanför känns som han kämpar på sitt håll och jag på mitt men inte tillsammans som man ska.

Sagt till han att han får gå och prata med någon för så här kan vi inte ha det. Detta med barnlöshet ställer till det så mycket för oss och många andra par. Hoppas bara vi plusar snart så det inte slutar som det gör i många andra förhållanden att barnlängtan tar död på kärleken till varann.

IBand undrar jag hur det kan vara så orättvisst att vissa klarar det på mindre än ett år sen har vi oss som försökt i många år och sen har vi de de som väntar på adoption i många år, detta med att vara ofrivilligt barnlös handlar mycket om att vänta och vänta och vänta.

hittat en bra film om IVF tänkte ni som är i samma sitts som jag och ni som varit eller ni som bara vill veta hur en IVF går till kan kolla på. http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Reproduktionsmedicinskt-centrum/For-patienter/SjukdomarFakta/IVF-enheten/IVF-skolan/

Nu är det snart dags för mannen att åka upp igen på nytt spermatest detta blir runt mitten av dec och jag ska ta hormontest den 22 nov. och nu ska vi egentligen hålla koll på ägglossningen men som det är hemma nu så tror jag det får vänta en månad.